SLU:s studie, gjord på uppdrag av Naturvårdsverket och publicerad i augusti 2026, är den första svenska utvärderingen av älginventering med drönare. Under molnigt, kallt och vindstilla väder hittade drönare med både värmekamera och vanlig kamera nästan alla älgar i relativt öppen skog. I sol blir resultaten osäkrare, och metoden ersätter inte de fyra basmetoderna i älgförvaltningen. Den kan i dag användas som ett kompletterande underlag.
Vad studien undersökte
Forskare vid SLU i Umeå testade på uppdrag av Naturvårdsverket om drönare med värmekamera kan ge tillräckligt säkra uppgifter om älgstammen: hur många älgar det finns och hur fördelningen ser ut mellan tjurar, kor och kalvar. Enligt både SLU och Naturvårdsverket är det den första utvärderingen av metoden i Sverige.
Bakgrunden är att flera företag redan erbjuder inventering med drönare, men att det saknas en gemensam standard. Därför har metoden ännu inte samma status som de kvalitetssäkrade metoder som används i förvaltningen.
Resultaten i korthet
- Nästan alla älgar hittades när det var molnigt, kallt och vindstilla i relativt öppen skog, med drönare som hade både värmekamera och vanlig kamera.
- Sol skapar osäkerhet. Solvärmda stenar kan se ut som djur i värmebilden, och varma trädtoppar kan dölja älgar.
- Manuell och automatiserad granskning av bildmaterialet gav jämförbara resultat.
- Kön och kalvar per ko går att inventera, men det kräver mer tid, tydliga kompletterande bilder och erfarna piloter.
Var metoden har sina gränser
Forskarnas slutsats är att metoden begränsas av att den fungerar bäst under goda förhållanden. När vädret inte är idealiskt rekommenderar de att vissa provytor flygs flera gånger, så att man kan räkna ut hur stor chansen är att faktiskt hitta de älgar som finns.
Rapporten innehåller också rekommendationer om kameratyp och flyghöjd. Innan metoden kan användas fullt ut i förvaltningen vill forskarna se en särskild certifiering av drönarpiloter och en jämförelse med de befintliga metoderna.
Drönare och de fyra basmetoderna
Älgförvaltningen bygger i dag på fyra kvalitetssäkrade basmetoder: älgobservationer under jakten (älgobs), spillningsinventering, avskjutningsstatistik och slaktvikter för kalvar. Flyginventering med helikopter eller flygplan finns som godkänd men dyrare kompletterande metod.
Naturvårdsverket är tydligt med att drönare inte ersätter de här metoderna. Studien är ett första steg mot vägledningar och kvalitetssäkring. Kvar att undersöka är bland annat hur väder, årstid och olika skogstyper påverkar resultatet.
Vad det betyder för ÄSO och viltvårdsområden
För ett älgskötselområde är en drönarinventering i dag ett kompletterande underlag, inte en ersättning för älgobs eller spillningsinventering. Studien ger också en bra lista över vad man bör fråga en leverantör om:
- Vid vilket väder flyger ni, och loggas väder och termisk kontrast?
- Verifieras varje observation med vanlig kamera, och av vem?
- Hur redovisas osäkerheten i estimatet?
- Hur hanteras provytor som flögs under sämre förhållanden?
Så här gör vi: vi flyger i gryning mellan november och mars, loggar väder och termisk kontrast, verifierar varje värmesignatur manuellt med optisk zoom och redovisar estimatet med 95-procentigt konfidensintervall. Läs om älginventering eller hur metoden fungerar steg för steg.
