Med värmekamera hittar man fel som gör att energi blir värme i stället för el: hotspots i enskilda celler, defekta eller utlösta bypassdioder, frånkopplade moduler, brutna strängar, potentialinducerad degradering (PID), sprickor samt smuts och skuggning. Inspektionen görs när panelerna producerar i stark och stabil sol, i Sverige ungefär mars–oktober.
Därför syns felen i värmebilden
En solcell som inte kan leverera ström omvandlar i stället instrålningen till värme. Det gör defekta delar varmare än friska — och mönstret avslöjar ofta vad som är fel. Därför måste anläggningen vara i drift och solinstrålningen hög under inspektionen. Riktlinjerna för termografering av solcellsanläggningar (IEC TS 62446-3) anger bland annat minst cirka 600 W/m² instrålning och stabila förhållanden.
Vanliga fel och hur de ser ut
| Fel | Mönster i värmebilden | Konsekvens |
|---|---|---|
| Hotspot | En enskild cell eller punkt är mycket varmare | Effektförlust, risk för skada och brand |
| Bypassdiod | En tredjedel av modulen är varm i ett band | Modulen tappar ca en tredjedel av effekten |
| Frånkopplad modul | Hela modulen jämnt varmare | Modulen producerar inte |
| Strängfel | En rad moduler varmare | Hela strängens produktion förlorad |
| PID | Gradvis varmare moduler mot strängens ena ände | Successiv försämring |
| Smuts/skugga | Varma partier längs kanter eller i fläckar | Produktionstapp, ofta enkelt åtgärdat |
Varför drönare?
På en solpark med tusentals moduler är det inte realistiskt att gå runt med handkamera. En drönare täcker hela anläggningen på kort tid, och varje avvikelse kan kopplas till rad och modul. Det gör att tekniker kan gå direkt till rätt panel. Se solpanelsinspektion med drönare för hur vi rapporterar.
