Värmeförlust genom en byggnadsdel beräknas förenklat som U-värde × yta × gradtimmar ⁄ 1000, vilket ger energiförlusten i kWh per år. U-värdet (W/m²K) beskriver hur väl delen isolerar, ytan anges i m² och gradtimmarna (°Ch) beskriver hur kallt det är på orten under ett år. Multiplicera med energipriset för att få kostnaden.
Formeln
Q = U × A × Gt ⁄ 1000
- Q – värmeförlust i kWh per år
- U – U-värde i W/m²K (lägre är bättre)
- A – area i m²
- Gt – gradtimmar för orten i °Ch
Exempel: vindsbjälklag i Stockholm
Ett vindsbjälklag på 120 m² med U-värde 0,40 W/m²K i Stockholm (cirka 100 000 gradtimmar):
0,40 × 120 × 100 000 ⁄ 1000 = 4 800 kWh per år.
Tilläggsisoleras vinden till U = 0,10 blir förlusten 1 200 kWh. Besparingen blir 3 600 kWh per år — vid 1,40 kr/kWh cirka 5 000 kr per år. Prova själv i kalkylatorn för värmeförlust.
Vad är gradtimmar?
Gradtimmar summerar, timme för timme under ett år, hur mycket utetemperaturen ligger under en gränstemperatur (ofta runt +17 °C, där resten av uppvärmningen täcks av sol och internvärme). Ju kallare ort, desto fler gradtimmar — från cirka 85 000 i Skåne till över 150 000 i fjällvärlden.
Begränsningar
Formeln beskriver transmissionsförluster. Den tar inte hänsyn till ventilation, luftläckage, solinstrålning, uppvärmningssystemets verkningsgrad eller köldbryggor som inte ingår i U-värdet. Därför är termografi värdefull: den visar var de verkliga förlusterna sitter, så att beräkningen görs på rätt ställe.
