På festivaler används drönare för att ge säkerhetsledningen en lägesbild i realtid: köer vid armbandsutlämning och entréer, trängsel framför scener och flöden vid in- och utsläpp. Efter mörkrets inbrott används värmekamera för att söka efter personer, till exempel vid sjukdomsfall i publiken eller om någon hamnat i vattnet. Drönaren dokumenterar också händelser för insats och utvärdering.
Lägesbild som gör att man hinner agera
Det mesta av nyttan kommer från att se saker innan de blir problem. En kö som växer vid armbandsutlämningen betyder att entrén snart får ett tryck — med lägesbild från luften kan personal flyttas i tid. Under U-Port i Ulricehamn beskrev festivalens säkerhetsorganisation just det som ett av de viktigaste användningsområdena. Läs caset.
Värmekamera efter mörkrets inbrott
När ljuset försvinner tappar vanliga kameror i värde. En drönare med värmekamera ser personer som värmesignaturer även i mörker, rök och tät publik. Det gör den användbar vid:
- sjukdomsfall där personen är svår att hitta i publiken
- personer i vatten, vid festivaler nära sjö eller strand
- personer som gått vilse eller lämnat området
Dokumentation och utvärdering
Vid en händelse kan drönaren flyga dit och dokumentera förloppet. Materialet stödjer insatsen i stunden och ger underlag för utvärdering efteråt. Bildmaterialet hanteras enligt GDPR och delas bara med de mottagare arrangören utser.
Vad krävs för att flyga drönare på en festival?
Flygning över eller nära folksamlingar kräver tillstånd från Transportstyrelsen, riskbedömning och ofta samordning med polis och flygledning. Boka därför helst 2–4 veckor i förväg. Ett större evenemang behöver ofta också ett skydd mot obehöriga drönare — se counter-UAS.
